Bouppteckning

Måste man göra en bouppteckning?

När en person bosatt i Sverige avlider ska en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen antecknas den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen, vilka juridiska handlingar som förekommer i dödsboet (äktenskapsförord, testamente etc) samt fastställer vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen är en juridisk handling och fungerar som dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Om boet saknar tillgångar kan man istället upprätta en dödsboanmälan, läs mer.

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader efter dödsfallet. Handlingen ska sedan registreras hos Skatteverket. Efter registreringen ska, om det finns fler än en delägare i boet, ett arvskifte förrättas.

Det finns inget krav på att anlita en jurist till att förrätta bouppteckning men bouppteckning får inte göras på egen hand av dödsbodelägare, utan kräver två utomstående förrättningsmän. Det är upp till dödsboet att bestämma vem som ska förrätta bouppteckningen. Det kan dock kännas tryggt att låta någon sakkunning utreda vilka som är dödsbodelägare, inhämtar underlag och upplysningar, ser till att tidsfrister hålls samt säkerställer att alla juridiska handlingar som förekommer i dödsboet hanteras på rätt sätt.

Arvskifte

Vem ärver vad?

Ett arvskifte är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna i boet ska fördelas. Ett arvskifte är en privat angelägenhet och registreras inte hos någon myndighet. Om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte behöver alltså inte spegla de värden som uppgetts i bouppteckningen.

I arvskiftet behandlas även andra viktiga juridiska och ekonomiska aspekter som skatt, tillkommande kostnader, hur utlägg regleras, hur eventuella förskott på arv ska regleras, vem som ska deklarera, när slutredovisning ska ske och vem som ska utses som aktförvarare. Det är viktigt att allt faktiskt beslutas och då också uttrycks på rätt sätt. Arvskifteshandlingen måste vara skriftlig samt undertecknas och godkännas av samtliga dödsbodelägare.

Kan delägarna inte komma överens om hur boets tillgångar ska fördelas kan man, genom tingsrätten, ansöka om en skiftesman eller boutredningsman som får till uppgift att medla mellan delägarna eller genom ett tvångsskifte besluta om fördelningen av arvet, läs mer.

Om det bara finns en dödsbodelägare behöver man inte upprätta något arvskifte.

Dödsboförvaltning

Vem ska ansvara för att avveckla dödsboet?

I samband med en närståendes dödsfall kan det vara svårt att orka sköta den praktiska avvecklingen av dödsboet.

Det är dödsbodelägarna gemensamt som är ansvariga för att betala dödsboets räkningar, säga upp abonnemang, sälja fast egendom eller bostadsrätt, tömma och städa bostaden etc.

Om man tycker att uppgiften att avveckla dödsboet är för stor eller delägarkretsen är för stor för att praktiskt sköta avvecklingen gemensamt hjälper vi gärna till. Vi kan ta hand om hela eller delar av förvaltningen.

Är det så att delägarna inte kan enas om dödsboets avveckling kan en eller flera dödsbodelägare, hos tingsrätten, ansöka om att en boutredningsman skall förordnas. Denne har rätt att avveckla dödsboet på det sätt den finner bäst för dödsboet, vanligast säljs alla tillgångar och dödsboets medel fördelas mellan delägarna genom ett tvångsskifte, läs mer.

Bodelning

När gör man en bodelning?

Att bodela innebär att du och din partner delar upp er egendom mellan er. Bodelning kan göras vid en skilsmässa, när ett samboförhållande upphör, när man fortfarande är gift eller när någon i paret dör.

Era tillgångar värderas vid olika tidpunkter beroende på orsaken till bodelning. Vid skilsmässa är den kritiska tidpunkten då tingsrätten tog emot er ansökan om äktenskapsskillnad. Vid samboförhållande är det den dagen ena parten flyttade ut. Vid dödsfall ska begäran om bodelning ske senast vid bouppteckningsförrättningen och bodelning under bestående äktenskap enligt överenskommelse parterna emellan.

Om parterna vid dödsfall endast har gemensamma barn behöver ingen bodelning göras.

Bodelning mellan sambor ska göras om någon av er begär det. Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphör. I en bodelning mellan sambo ingår endast bostad och bohag anskaffat för gemensamt bruk. Tillgångar så som bil, fritidshus , båt och annan sådan egendom som ni var och en köpt ingår inte i bodelningen.

Testamente

Varför är det viktigt med ett testamente?

Arvsordningen regleras enligt lag. Enda sättet att kringgå den legala arvsordningen är att upprätta ett testamente. Bröstarvinge till den avlidne har dock alltid, oavsett förordnandet i testamentet, rätt att kräva sin laglott. En laglott utgör hälften av ett barns (biologiskt eller adopterat barn) arvslott.

Makar med endast gemensamma barn ärver varandra per automatik. Det kan dock finnas starka skäl att ändå upprätta ett testamente till exempel om man vill förordna att arvet ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom.

Särkullbarn ärver före maka vilket innebär att saknas gemensamma barn men det finns särkullbarn till den avlidne har make/maka ingen legal arvsrätt.

Det är viktigt att ett testamente blir korrekt utformat och uppfyller formkraven för testamente. För att du ska kunna vara säker på att det verkligen blir som du tänkt dig behöver du hjälp av en jurist som är specialist på familjejuridik. Skriver du ett testamente själv är det inte säkert att det tolkas som du tänkt dig.

Att få hjälp med ett vanligt enkelt testamente kan vara väl investerade pengar med tanke på hur mycket problem man möjligtvis undviker.

Framtidsfullmakt

Vad är fördelarna med en framtidsfullmakt?

När du själv inte längre kan hantera dina angelägenheter på grund av sjukdom, demens eller försvagat hälsotillstånd behöver någon tillgodose dina behov. Tidigare utsåg tingsrätten alltid en god man eller förvaltare för att säkerställa att dina intressen togs till vara på bästa sätt.

Sedan 2017 kan du själv, i förtid, förordna vem som ska sköta dina angelägenheter när du inte längre är förmögen. Du bestämmer också när framtidsfullmakten ska börja gälla, antingen när fullmaktshavaren anser att den behöver ta över dina ekonomiska och personliga förehavanden eller efter prövning av tingsrätten.

Det finns vissa formkrav som behöver uppfyllas för att framtidsfullmakten ska vara giltig. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och underskriven av två vittnen vid samma tillfälle. Av framtidsfullmakten ska det även framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare. Det är också viktigt att noggrant specificera vilka angelägenheter fullmakten omfattar, samt vilka villkor i övrigt som ska gälla.

Framtidsfullmakten får inte, enligt lag, avse medicinsk vård.

Generationsskifte

Hur överlåter vi släktegendom på bästa sätt?

Ett generationsskifte innebär ofta en överlåtelse av ett företag, fastighet eller skog från en generation till en annan inom familjen. Syftet är oftast att på ett praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt överföra ägande.

Det är många faktorer som spelar in vid ett generationsskifte. Man behöver fastställa egendomens värde, överlåtelseform, hur överlåtelsen ska finansieras och hur eventuella syskon ska kompenseras.

Överlåtelsen kan ske genom köp, gåva, arv eller testamente. Vad som passar just er beror på omständigheterna i just er situation. Även om vi inte har arvs- eller gåvoskatt i Sverige kan det finnas andra skattemässiga aspekter att ha i åtanke vid överlåtelsen så som kapitalvinstskatt och stämpelskatt.

Andra aspekter att ta hänsyn till är om man ska avtala om nyttjanderätt till fastighet, att egendomen inte får pantsättas, intecknas eller avyttras utan samtycke etc.

Om det är flera personer som ska överta egendom kan andra avtal så som aktieägaravtal eller samäganderättsavtal behövas.

Äktenskapsförord

Behöver vi ett äktenskapsförord?

Ett äktenskapsförord är ett avtal som makar eller blivande makar kan upprätta tillsammans för att bestämma vad som skall hållas utanför respektive ingå i en framtida bodelning mellan makarna.

När man gifter sig äger var och en av makarna fortfarande sina saker själv men samtliga tillgångar blir automatiskt giftorättsgods vilket innebär att oavsett vem av makarna som äger tillgången har den andra parten rätt till hälftendelning av denna genom bodelning vid skilsmässa eller dödsfall.

Vill man inte dela allt måste man avtala bort giftorätten helt eller delvis. Det innebär att man kan förordna att viss egendom, t.ex. ett fritidshus, släktgård, företag eller annan tillgång ska utgöra makes enskilda egendom och inte ingå vid en eventuell framtida bodelning.

Båda makarna måste vara överens om äktenskapsförordets innehåll och båda ska underteckna avtalet. Äktenskapsförord måste registreras i Äktenskapsregistret för att bli giltigt.

Man kan skriva äktenskapsförord både innan och efter giftermålet. Det är även möjligt att uppdatera eller ändra ett äktenskapsförord genom att registrera ett nytt äktenskapsförord.

Skuldebrev

Behövs skuldebrev mellan privatpersoner?

Ett skuldebrev mellan privatpersoner behövs när en person lånar ut pengar till en annan. Ett skuldebrev behöver du även om du står ensam på ett lån som någon annan nyttjar.

Ett skuldebrev behövs också för att till exempel reglera ett skuldförhållande mellan sambor uppkommit till följd av att den ena erlagt mer pengar än den andre vid anskaffandet av gemensam bostad. Ett skuldebrev kan också behövas i det fall en efterlevande make vill bo kvar i den gemensamma bostaden och lösa ut särkullbarn ekonomiskt vid framtida försäljning istället för vid arvskiftet.

Ett skuldebrev är ett skriftligt och juridiskt bindande avtal som reglerar en skuld. I skuldebrevet finns information om lånebeloppet, eventuell ränta och hur skulden ska betalas tillbaka och vem som är gäldenär (låntagare) och vem som är borgenär (långivare). Skuldebrevet är ett skriftligt bevis på att skulden existerar och att båda parterna gått in i avtalet frivilligt.

Regler för hur ett skuldebrev ska utfärdas och undertecknas finns i lagen om skuldebrev. Skuldebrev delas upp i enkla skuldebrev som är ställda till en specifik namngiven person och löpande skuldebrev som kan överlåtas fritt mellan personer.

Köpekontrakt

Behövs alltid ett köpekontrakt?

Ett köpekontrakt är en skriftlig handling som upprättas i samband med en fastighetsaffär. Är det en bostadsrätt som överlåts kallas det överlåtelsehandling. I båda fallen innehåller handlingen samtliga villkor förenade med försäljningen.

Ett köpekontrakt är i regel omfattande och det är mycket viktigt att kontraktet är rätt formulerat, för båda parters skull. Det finns vissa saker som måste vara med i köpekontraktet eller överlåtelseavtalet för att det ska vara giltigt – oavsett om affären gäller en fastighet eller en bostadsrätt det är därför alltid viktigt att rådgöra med sakkunnig.

Kontraktet eller avtalet skrivs och undertecknas när köpare och säljare är överens om detaljerna i affären, så som pris, tillträdesdag, och övriga villkor. Handlingen utgör bevis på att ägandet övergår på ny person och är juridiskt bindande då samtliga parter undertecknat handlingen och erhållit varsitt exemplar av denna.

Köpebrev

Vad är ett köpebrev?

Köpebrev upprättas i samband med fastighetsaffärer.

Ett köpebrev är, till skillnad från ett köpekontrakt, en väldigt enkel handling. Kortfattat är köpebrevet ett kvitto på att säljaren fått sina pengar och att villkoren i köpekontraktet uppfyllts.

I köpebrevet finns enbart information om själva affären och inte avtal och villkor kring denna. I köpekontrakten finns alla villkor som reglerar affären.

Köpebrevet ska dock, enligt lag (4kap 1§ Jordabalken), bestå av ett visst antal punkter. Köpebrev är en juridisk bindande handling och bevisar att en överlåtelse skett och att fastigheten har en ny ägare. Det är köpebrevet som skickas in vid lagfartsansökan. Om man inte ansöker om lagfart för den nya ägaren kan tidigare ägaren sälja egendomen en gång till eftersom han fortfarande, i fastighetsregistret, är ägare.

Gåvobrev

Kräver alla gåvor ett gåvobrev?

Det finns vissa situationer där lagen inte kräver ett gåvobrev. Oavsett kan det dock innebära en stor trygghet för dig som givare och inte minst för mottagaren att upprätta en gåvohandling.

Att upprätta ett gåvobrev när du ska ge bort något är alltid klokt. För de flesta gåvor avseende lös egendom behövs inget gåvobrev. När det gäller gåva av fast egendom så som fastighet, tomträtt och bostadsrätt krävs alltid ett skriftligt gåvobrev. Gåvobrevet är en förutsättning för att föra över ägandet på annan person.

Vid gåvor som inte kräver gåvobrev kan det ändå vara en god idé att upprätta en gåvohandling. Det kan gälla huruvida gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom, utgöra förskott på arv eller någon form av hembud.

Samboavtal

Vad innebär sambolagen?

Som sambo äger var och en det man köper eller får. Sambolagen omfattar endast bostad och bohag anskaffad för gemensamt bruk. Vid en separation har det därför ingen betydelse vem av er som bekostat er gemensamma bostad eller om någon betalat mer än den andra, värdet av bostaden delas ändå lika vid en separation eller dödsfall.

Som sambor har man möjlighet att avtala bort sambolagens regler helt eller delvis. Detta ska göras skriftligt och innebär att man kan avtala att en lägenhet eller ett bohag som man har skaffat gemensamt inte ska fördelas lika eller delas på annat sätt en hälften vardera. Detta regleras i ett samboavtal. Avtalet kan ingås före eller under samlevnaden. Avtalet kan också träffas efter det att samboförhållandet har upplösts. Samboavtal mellan sambor kan inte regist­reras.

Om ni vid anskaffandet av gemensam bostad betalar olika mycket kan det vara aktuellt att upprätta andra juridiska dokument, så som skuldebrev, som komplement till samboavtalet för att undvika osämja eller tvist vid eventuell separation eller dödsfall.

Dödsboanmälan

När kan man göra en dödsboanmälan istället för bouppteckning?

En dödsboanmälan görs istället för en bouppteckning i de fall dödsboets tillgångar endast täcker begravningskostnaderna och det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i dödsboet. De flesta kommunerna beräknar en rimlig begravningskostnad till ett halvt prisbasbelopp.

För hjälp med en dödsboanmälan kontaktar man socialtjänsten i den kommun den avlidne var folkbokförd. Dödsboanmälan är i de flesta kommuner kostnadsfri. En dödsboanmälan bör göras inom två månader från dödsfallet.

Dödsboanmälan ska upprättas av Socialtjänsten och skickas till Skatteverket för förvaring. Till skillnad mot för en bouppteckning fattar Skatteverket inte beslut om att registrera en dödsboanmälan. Fram till dess att en korrekt dödsboanmälan lämnats in till Skatteverket står bouppteckningsskyldigheten kvar.

Det finns ingen skyldighet att utnyttja möjligheten att upprätta en dödsboanmälan. Man kan alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan, bouppteckningen bekostas då av dödsbodelägarna.

Boutredningsman/skiftesman/bodel-ningsförrättare

Hur gör vi om vi inte kan komma överens?

Om man inte kan komma överens i ett ärende gällande bodelning eller arvskifte är det alltid tingsrätten man ska vända sig till.

Om man vid ett dödsfall inte kan komma överens om hur dödsboets förvaltning och avveckling ska ske kan man i tingsrätten ansöka om boutredningsman. En boutredningsman har som uppgift att utreda boet, förrätta bouppteckning, sälja tillgångar, avveckla eventuell rörelse, försöka avsluta eventuella tvister och betala dödsboets skulder. Boutredningsmannen förrättar även arvskifte eller eventuellt tvångsskifte.

Uppstår tvisten vid bodelning och arvskifte kan man istället ansöka om skiftesman. En skiftesman har till uppgift att försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig uppgörelse. Om detta inte går verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte.

Vid tvister kring bodelning till följd av äktenskapsskillnad eller att ett samboförhållande upphört kan bodelningsförrättare förordnas. Bodelningsförrättaren ska i första hand försöka få er att förlikas, alltså att hitta en lösning som ni båda kan gå med på. Ofta kan bodelningsförrättaren hitta en kompromiss som ni båda godkänner. Om ni fortfarande inte kan komma överens, så fattar bodelningsförrättaren ett beslut om hur ni ska fördelat tillgångar och skulder.

Ansökan om boutredningsman, skiftesman eller bodelningsförrättare görs till tingsrätten. Ansökningsavgiften är 900 kronor och betalas av den sökande.